Efter några dagar hos mina föräldrar för att ladda om inför en tuffare vecka, så har det faktiskt hänt lite här hemma. Avverkat det jobbiga, sen övergick jag till det roligare. Dels att bråka med ett träd och dess grenar som skulle kapas varpå trädet hämnades och skickade en fet gren i huvudet på mig, och dels detta…
Skrivbordet jag haft medan jag pluggade min specialisering har monterats ner och åkt ut, in har en riktig arbetsbänk kommit. Shit vad plats det blev! Jag bara stod och dumglodde på all luft som blev i rummet.
Jag visste inte ens att skrivbordet tog så mycket plats liksom, det rymde ju knappt alla böcker och anteckningar när det begav sig… Skitsamma. Helt jävla ointressant. Nu slipper jag sitta på arslet på betongplattorna ute i trädgården för att dunka stansar, vilket är så-åå skönt. Min rygg tackar för den besparingen. Dessutom fick jag bänken för en riktigt billig slant och bara 1 mil hemifrån. Ibland har man flyt.
Fick lägga mig och bromsbränna på paus igår och bara låta kroppen vara, men idag har jag känt mig för lite med stansarna. Några kan jag slänga direkt. Billiga, tack och lov, men därmed också skräp. Så har jag lärt mig det.
Bokstavsstansarna satsade jag desto mer på, och det syns ju, definitivt. Det tar sig. Tejpningen är definitivt det lättaste att lära sig, jag lovar. Vanlig allroundtejp är den bästa enligt mig eftersom det inte blir lim kvar på materialet sen när man tar bort det. Tur jag köpte 2 rullar på Biltema för det lär gå åt i och med att jag märker upp alltid med den också.
Men på riktigt, jag blir nog galen av den här hobbyn. Får väl sätta en varningsskylt på dörren när jag sitter därinne så ingen blir av med ett öga eller några tänder om det kommer en stansjävel flygande… Det är det som är så förbannat kul. Ena stansen landar rätt, nästa glider och blir dubbel. Den tredje sitter och den fjärde syns knappt. Lite så. Övning ger färdighet, och jag har nu även fått känna på de olika typerna av material. Idag blev det väldigt mjukt, kändes som fisljummet smör när jag skulle böja till det dessutom. Näe, här ska det vara riktiga grejer. Dyrare, men roligare.
Det finns fortfarande några grenar kvar att brottas med på det där trädet, men det blir bra även det. Ljust och luftigt, precis som i rummet. Och bada hinns med. Flera gånger varje dag. Som det ska vara.
Nu inväntar jag materialleverans och håller tummarna för att det är önskad kvalitet och längd. Sen blir det att fortsätta dunka stansar så det står härliga till. Skam den som ger sig! Dessutom fuskat och beställt lite annat också, så jag ska kunna lära mig lite annat nytt vid sidan av armbanden. Vi får se hur det går. Det blir betydligt pilligare i alla fall.
Mitt i allt får jag plötsligt sånt sjukt sug efter ett staffli och färg, vill kladda på och bara göra. Hur bromsar man det här liksom? Vill göra ALLT på en enda gång.
Vad hittar ni på därute i världen?
Kläm,
Lisa.
Lämna ett svar